Min afrikanska student ovan, som bodde hos mig direkt efter högskolan, sa mig en gång att hon inte förstår att kvinnorna i väst dricker alkohol. ”Alla” vet att kvinnan bär på 40 000 ägg – nästa generation. Hur kan de marinera dem i alkohol, undrade hon.
I Sverige konsumeras mellan 15-20 liter starksprit per person och år, lite beroende på vilka år man tittar på, och på norra Cypern är konsumtionen 0,65 liter.
Den konsumeras främst av utlänningar
Igår skrev jag om en redlös ung kvinna i 35-årsåldern som omhändertogs av ambulanspersonal samt polis och min plan var att tala med henne därför att jag gillar henne.
Det lär jag inte hinna, därför att hon kommer att deporteras, på samma sätt som en handyman och trädgårdsmästare fick åka hem till Pakistan nu i veckan, efter tio år på Cypern. Skälet ska ha varit en kraftig berusning.
– Då älskar man inte sig själv, sa chefen, och gör man inte det fungerar ingenting.
För att förstå bör man veta en sak
När man bryter ett ben på norra Cypern, och körs av ambulansen till sjukhuset, ligger du på en på den bår som de använde då de hämtade dig.
De tar en ny, som står i sjukhusets entre´och åker ut på nya jobb. Som patient flyttas du aldrig utan du ligger kvar på båren, och när akuten är klar med dig, du kanske ska till röntgen en sväng, åker du dit liggande på samma bår.
Denna din bår tas ifrån dig först då de lyfter över dig i en vanlig sjukhussäng när du är gipsad, smärtstillad och klar.
Du uppmanas att stanna en natt därför att kroppen stressas av frakturer
Anhöriga, som älskar dig, förväntas komma in och sova hos dig varför en besöksfåtölj snabbt kan göras om till en gästsäng i ditt vårdrum. Det existerar ingen på sjukhuset som ens spelar att de älskar dig – för det gör de inte, de känner dig inte ens. De är däemot enormt trevliga, snälla och omtänksamma – men de älskar dig inte.
Familjen känner dig, och nu är du sjuk och svag och behöver den varför sjukhuset också serverar mat till anhöriga. I Indien t.ex. är det inte ovanligt med tre till fem anhöriga som sitter hos dig dygnet runt tills krisen är över.
I Sverige flyttas du flera gånger oavsett hur många ben du än har brutit
Du kastas sen ut från sjukhuset innan gipset ens har hunnit torka. Jag skulle kunna ge tusen exempel på vilket ohyggligt omänskligt samhälle vi har byggt oss, om man jämför och speciellt för sjuka, men bara denna lilla detalj får räcka idag. Är du höggradigt berusad, inte kan ta rätt på dig själv, uppenbarligen inte älskar dig själv, ska du hem till familjen.
Deportationen ska alltså inte ses som ett straff, som vi förmodligen ser den som, utan som den enda tänkbara lösningen på problemet att du inte älskar dig själv.
I det läget anses det viktigt att du omges med människor som vill dig väl och det vill i och för sig även polis-, ambulans- och sjukhuspersonal men de älskar dig inte – de känner dig inte ens.
Vi har vår hjälpindustri och den saknas helt här
Man kommer heller aldrig att skaffa sig nån därför att man vet att främlingar kan inte älska främlingar på en sekund och en apparat utan kärlek är ingen hit – det vet man redan.
Kvinnan, som låg utanför min trapp, var medvetslös av sprit och totalt fyra svenskar, och jag, var närvarande och jag hörde samtliga säga; ”Hon behöver hjälp.”
Vi tänker då i banor som kuratorer och psykologer, behandlingshem, med mera, och de ska då hjälpa henne fast de inte känner henne, och inte älskar henne.
Vi ser förmodligen en deportation hem till familjen som ett straff därför att vi tror att familjen kommer att just straffa. Familjen är sönderslagen, och har en låg status i väst, och ett skäl kan vara att västmänniskan förväntas älska sina barn villkorslöst, barnen lärs att de ska ha villkorslös kärlek, samt att andra ska komma och älska oss dvs kärleken ska komma villkorslöst utifrån – aldrig inifrån. Vi är en miljard ungefär som tror det.